En koffeinists bekännelser

Idag har dagen gått i irritationens tecken, och det verkar inte riktigt vara slut än. Dagen började bra med en sovmorgon eftersom jag inte kände behovet av att gå på repetitionslektionen inför provet eftersom jag varit på alla genomgångar innan. Runt elva kom en kompis över och hängde lite innan hon skulle iväg till jobbet och sedan var det dags för mig att göra mig iordning för att jobba. Eller det var iaf vad jag trodde. Efter att ha bytt om, sminkat mig och dukat fram alla produkterna var det dags att vänta. Och vänta. 40 minuter efter angiven tid fick jag tillslut kontakt med människan som skulle kommit, men ingen hållbar ursäkt för varför hon varken hörde av sig eller dök upp. Väldigt irriterande. Vi bestämde att hon skulle komma om en timme, två timmar efter den först sagda tiden, men fick med 30 min varsel besked om att hon inte skulle hinna så tillslut blåste jag av alltihop.

Jag funderar fortfarande på om hon alltid anser att hennes tid är mer värd än andras och om hon hade betett sig likadant mot någon annan med ett "vanligt" jobb istället för en egen företagare inom hemförsäljningsbranchen.

 

Irritationen fortsatte när jag insåg att jag var tvungen att ha kiwiglass idag. Nu. Omedelbart. Nu har jag iaf påbörjat processen med att göra kiwiglass. Då var det dags för nästa riitation. Maken som anser att eftersom han sköter tvättstugan idag så kan vi inte ens börja fundera på att laga middag förrän den är klar vid sju. Jag som absolut måste ha middag senast klockan sex tycker inte att den attityden fungerar, och när jag talar om det för honom så säger han ja och ok, men senare ute i köket så svär han över allting och låter skitarg, och när jag förklarar att det inte är ok, blir han sur när jag säger ifrån så måste han ta det med mig eller bita ihop, för när Trollet kommer så hör hen bara att pappa är arg utan att förstå varför. Det spelar ingen roll att han säger att han inte är arg om hela hans röst, tonfall och kroppsspråk säger det motsatta.

 

Allt sammantaget gav mig en ångestattack och jag har nu suttit och gråtit i ångest en stund. Jag vet att det inte är ngn hit, Trollet har protesterat kraftigt och jag har fått halsbränna på kuppen.

 

Nu är det väl dags att försöka släppa och gå vidare med glasstillverkningen och se om det blir bättre. Lite middag och sedan lite glass är kanske precis vad vi behöver idag för att lyckas samla ihop oss och komma överens igen. Hoppas jag.