En koffeinists bekännelser

Var ju hos pappan i helgen och med på samma festligheter var två av hans särbos söner med respektive. Då visade det sig att särbons ena son ska ha barn en dryg vecka efter mig. Så nu har jag inom loppet av tre dagar träffat på två jag känner som ska ha barn ungefär samtidigt som vi. Först en tjej jag pluggade med i våras som är beräknad tio dagar före, och nu denna familj som ligger ungefär en vecka efter oss. Spännande, samtidigt som jag ju inte kommer ha så mycket umgänge med någon av dem eftersom vi bor på olika ställen.

 

Idag har jag återigen legat med illamående halva dagen och försöker nu peta i mig lite lunch. Det går sådär bra. Som tur är så kommer snart en av de bästaste vännerna och ska umgås lite och hon lyckas säkert peppa mig att äta, om inte annat med hjälp av avundsjuka blickar eftersom hon bara får äta soppor inför sin operation.

 

Annars börjar magen kännas trevligt rund och inte bara fet. Den har som en annan form än tidigare. Jag trodde lite att det kanske var den tidigare existerande fettmagen som gjorde att det syntes så mycket som det gör, men eftersom den tjej jag träffade i helgen hade ungefär samma mage och i grunden är smal så kan jag nog sluta oroa mig för det. Snart kommer den nog vara svår att dölja utan folk kommer nog se den hur jag än klär mig känns det som med tanke på hur fort det har gått.

 

Nej, nu ska jag fortsätta peta i mig lunch och hoppas att vännen dyker upp. Toodeloo!