En koffeinists bekännelser

Allting gick jättebra igår. Alla delar på Trollet såg ut precis som de skulle och allting var toppen. Dock var hen visst lite mindre så vi blev flyttade tre dagar och är nu i vecka 17+3 med BF 18 maj istället för 15. Byter alltså numera vecka på söndagar istället, och det gör ju inget, huvudsaken är att allting ser fint ut. Så glädjen över det är stor. Igår firade vi dessutom det lyckade ultraljudet med att börja kolla på vagn. Man ska ju helst ha en sån så jag och Trollet kan komma iväg någonstans och inte bara blir sittandes hemma. Men det är ju så svårt! Jag blev visserligen väldigt förtjust i en brio-vagn. Den var hög och fin så jag slipper vika mig dubbel varje gång jag ska titta till Trollet, verkade enkel att hantera med alla grepp som kan vara nödvändiga i det dagliga och inte alltför tungkörd. Allt saker som jag måste tänka på då jag riskerar att min reumatiska sjukdom får spuck efter förlossningen. Har ju hittills fått mer problem efter missfallen och då har man bara varit gravid i några veckor, nu ska jag helst klara fem månader (ungefär) till. Så lätta vagnar som verkar enkla att hantera med onda händer och ond rygg är viktigt. En annan vagn som jag gillade väldigt mycket var en av Emmaljungas alla modeller. Efter lite tittande och visande så fick vi med oss lite kataloger hem för att kunna bläddra i lugn och ro. Nu innebär visserligen det att vi måste titta irl igen, eftersom det är så svårt att veta ordentligt hur de ser ut och fungerar på riktigt, men när vi väl har bestämt oss så kommer vi troligtvis försöka hitta begagnat då plånboken inte är den största så länga jag pluggar.

Tyvärr blev maken rätt så förtjust i en vagn som jag inte tyckte lika mycket om. Dels var den rätt så liten och låg, och dels så kändes den jätteinstabil att köra. Så som det verkar nu blir det en Emmaljunga eller en BRIO. Känns som om jag alltför ofta förkastar det som maken gillar, och jag gillar inte den känslan. Jag får väl försöka tänka att det beror på att han och jag tittar på olika saker, för den vagnen han var ju inte ful, bara inte tillräckligt funktionell för mig, och om man enbart går efter utseende så kanske den skulle kunna fungera.

Sitter här och försöker peta i mig frukost. Det är inte det allra lättaste då Trollet forfarande inte har kommit över sin aversion för just denna måltid. Jag tänker att nu när vi är i vecka 18 så kunde man kanske sluta krångla så mycket med maten. Men jag äter massa pepparkakor och tänker att lite borde väl övergå även till Trollet så hen blir snäll, eller vad tror du?

Nu iväg till skolan för redovisning av det grupparbete vi har slitit med de senaste veckorna. Jag är lite nervös och orolig att vi har missat något viktigt eller missförstått hela uppgiften, men det kommer nog gå alldeles strålande.